GB 40/MYTBILDNINGEN KRING ORREFORS - DEL 2.

Tveksamma eller felaktiga attribueringar av tidiga graalglas.

Som ni kunde läsa i föregående bloggpost så verkar det slentrianmässiga attribueringsmönstret för de tidiga graalglasen från Orrefors fortsätta. Varumärket SGraal (med S i ligatur med G) spelar fortfarande en stor roll i vem man attribuerar de tidiga graalglasen till. Det inregistrerade varumärket ses uppenbarligen som ett mera säkert tecken på vem som formgivit vad, än uppgifterna som finns i Orrefors arkiv, och andra informationer.




Registreringsnummer 19761 hos Patent och Registreringsverket, registrerat 17 april 1917, förnyat 1930. För glas, porslin, keramiska föremål, kataloger och trycksaker. "Ett G och ett S sammanflätade till ett monogram direkt följt av bokstäverna raal ur det mindre alfabetet, varvid såväl G:et som som bokstäverna hava möjligast kvadratisk form".

I Orrefors jubiléumsbok 1998 skriver Dag Widman: "Från början signerades dessa glas noggrant och förses med beteckningen SGraal, alltså med en ligatur av Simon Gates initialer. Detta har inneburit att man hittills tillskrivit Gate formen och i allmänhet mönstret på samtliga graalglas, vilka inte tydligt bär Edward Halds signatur. Detta är inte korrekt. I graalglasförteckningen på Orrefors står B, alltså Knut Bergqvist som upphovsman fram till nr 208, där man återfinner signaturen B+G, alltså Bergqvist och Gate tillsammans. Först vid nummer 225 återfinns ett ensamt G! Därefter kommer G oftare under året 1917 och mot slutet också fem H, som står för Hald. Bergqvists signatur dominerar helt." Vidare: "Ligaturen förekommer på graalglasen in på 1920-talet och används även då Edward Hald är den signerade upphovsmannen."

Ändå fortsätter mytbildningen och de tveksamma attribueringarna, och man kan undra hur länge detta ska fortgå inom antik och auktionsvärlden? Om man någonsin kommer att ta till sig den kunskap som funnits ett bra tag nu? Kommer man till slut att acceptera de fakta som vi har att tillgå i form av arkivlistor, nedtecknade berättelser och annat, och som allt stämmer in ett ett mönster som pekar på att det är Knut Bergqvist som kraftigt undervärderats vad gäller formgivningen av de tidiga graalglasen? Eller vill man av någon anledning inte se, att det var den (utöver sin oöverträffade skicklighet) ovanligt konstnärligt begåvade glasblåsarmästaren själv, som svarade för en stor del av formgivningen av graalglasen de första åren? Är det inte dags att inse fakta, så att historien om glasriket kan skrivas rätt?

EKLUND/WITTINGS ARTIKLAR

Eklund/Wittings artiklar som nu finns utgivna i bokform av Sveriges glasmuséum "Det tidiga Graalglaset", verkar också ha gett upphov till nya tveksamma attribueringar av formen, och då till Fritz Blomqvist. Man ägnar en stor del till att diskutera Blomqvist, vem han var och vad som finns dokumenterat samt om han skulle ha varit mera delaktig i formgivningen av tidiga graalglas än vad man tidigare trott? Som jag ser det riktar man i allt för hög utsträckning uppmärksamheten på honom och allt för lite på att undersöka/diskutera Knut Bergqvists roll. Men det var förmodligen inte Eklund/Wittings huvudsyfte med artiklarna. Så det får man ha överseende med. Artiklarna är inget vetenskapligt verk utan ett privat projekt, precis som denna blogg. Och läsaren får döma vad som är rätt och fel, rimligt eller orimligt. Ändå måste man se dom som viktiga för den vidare forskningen i ämnet och ett bra diskussionsunderlag för intresserade. Annars hade förmodligen inte Sveriges glasmuséum gett ut dom i bokform? Men ibland kan man undra om det inte vilar en förbannelse över detta ämne med de tidiga graalglasen? Allt verkar fastlåst, och när uppgifter kommer fram som alla pekar på Bergqvists undervärderade roll i formgivningen, då börjar spekulationerna komma om Blomqvist, som jag ser det på mycket lösa grunder.

Man ger t.ex utrymme för en möjlighet att bokstaven B i Orrefors arkiv, gällande formgivarskapet för graalglasen, eventuellt skulle kunna stå för Fritz Blomqvist istället för Knut Bergqvist? En spekulation som jag anser helt orimlig med tanke på den mängd tidiga graalglas som har beteckningen B (hela 233 stycken), samt att flera B står för för gralglas tillverkade både 1918 och 1919, alltså åren efter att Blomqvist slutat sina korta anställningsperioder enligt uppgifter lämnade av disponent Albert Ahlin. Knut Bergqvist skriver i sin egna berättelse, återgiven i boken "Kärlek till Glas", ingenting alls om Fritz Blomqvist. Däremot uppger han i berättelsen sig ha samarbetat med fru Jancke Björk, Simon Gate och Edward Hald. Hade Bergqvist samarbetat med, eller gjort graalglas med former av Blomqvist i den mängd som Orreforsarkiven visar  (utifall B skulle stå för Blomqvist), borde han otvivelaktigt ha nämnt det. Men inte ett ord, eller ens en antydning  om detta finns i hans berättelse. Istället vill han föra fram sin egen roll i formgivarskapet av de tidiga graalarna, något annat kan inte utläsas av det han skriver. Sen kan man givetvis (som Eklund/Witting gör) spekulera kring en viss mening tagen ur sitt sammanhang. Men läser man hela berättelsen faller deras spekulation platt. Dessutom borde betydligt fler av av de graalar som har uppgiften B i arkiven, även ha Fritz Blomqvists signatur FB på glasen. Alla av dom har Bergqvists signatur KB, men bara ett fåtal Blomqvists FB. Något som talar sitt tydliga språk. Inget talar för att B i arkiven står för Fritz Blomqvist.

Eklund/Wittings artiklar,
utgivna av Sveriges Glas-
muséum i Växjö.

De skisser som finns i Orrefors arkiv föreställande ämnen för graalglas (alltså inga färdigformade graalglas) enligt Eklund/Witting, med mönster av Blomqvist, harmoniserar också väl med Ahlins lämnade uppgifter om att han var anställd för att överföra mönster till Galléglas (under en månad 1915) samt till graalämnen (under en månad vardera 1916 och 1917). Att det finns förhållandevis lite förlagor till graalglas  i Orreforsarkivet som kan hänföras till Knut Bergqvist (enligt Eklund/Witting) är heller inget märkvärdigt. Han formade ofta glasen på fri hand vid hyttstolen, utifrån ämnenas utseende och storlek/tjocklek mm. Man hade ämnen liggands på lager och vilka former som gick att få av dom var till en början säkerligen inte så lätt att förutsäga, speciellt inte av den som inte hade erfarenhet av glasblåsning. När Ahlin en gång beskrev ett rikt utarbetat konstglas av Gallétyp som han skickat till konsul Ekman, skrev han i ett medföljande brev att "det största konstnärliga ansvaret ligger hos Knut Bergqvist, därnäst hos Blomqvist som ritat mönstret och sist hos Wollman som utfört arbetet" (dvs etsningen av mönstret på glaset). Även detta talar klart för att Knut Bergqvist under dessa tidiga år med stor sannolikhet hade stor del i formgivningen.

AUKTIONSHUSENS OCH ANTIKHANDELNS ATTRIBUERINGAR

Den slentrianmässiga attribueringen av tidiga graalglas till Simon Gate har även drabbat Edward Hald i några fall (se Graal no 576 nedan). Och under senare år har alltså även Fritz Blomqvist fått äran av formen för en del graalar, trots andra uppgifter i arkiven. Jag visar nedan bara några exempel från de senaste åren, där jag menar att man saknar faktaunderlag för sina slutsatser och attribuerar på mycket tveksamma grunder. Det kostar rätt mycket pengar att få tillgång till Orrefors-arkiven så jag grundar mitt resonemang bl.a på de arkivuppgifter jag hittat, refererade i litteraturen. I något fall har jag även hittat en skiss av Knut Bergqvist, förmodligen från hans tidiga Orreforstid, och som är identisk med formen på ett av graalglasen som man tillskrivit Simon Gate. Vid några tillfällen har jag mejlat auktionsfirmorna och bett dom redovisa fakta för sina attribueringar, men tyvärr har jag inte fått några svar. Och jag tolkar det som ett tecken på att man har väldigt lite (eller inget alls) att komma med. Man verkar enbart förlita sig på varumärket SGraal, vilket bl.a Dag Widman förkastat i Orrefors 100-årsbok.

Länkar till glasen finns i rubrikerna.


BUKOWSKIS


Graal no 576
Attribuerad till Simon Gate.
Orrefors arkiv säger H för formen, Edward Hald.
Kommentar: Formen renare och enklare, ett tecken som pekar mot Hald. Grundformen återkommer i andra graalglas av Hald.

Graal no 145
Attribuerad enbart till Simon Gate.
Orrefors arkiv säger B+G för formen, Bergqvist i samarbete med Gate.
Kommentar: Formen åt Jugend, men tyglad, inga utsvävningar. Konstnären har tyglat glasblåsarglädjen. B+G i samarbete verkar mycket rimligt.

Graal no 312
Attribuerad till Simon Gate.
Orrefors arkiv säger B för formen, Knut Bergqvist.
Kommentar: Glasblåsarglädje i övergången mellan kupa och fot. B verkar rimligt.

Graal no 770
Attribuerad till Simon Gate.
Orrefors arkiv säger B för formen, Knut Bergqvist.
Kommentar: En graal tillverkad 1919 med enkla, rena former. Nu har Bergqvist och Gate samarbetat några år och Knut säger under en diskussion mellan honom och konstnärerna i sin villa i Orrefors, publicerad i en stor artikel i en dansk dagstidning, att han lärt mycket av Gate vad gäller att tygla formerna för glaset och att hålla tillbaka glasblåsarglädjen. B verkar därför synnerligen rimligt vid denna tid.


STOCKHOLMS AUKTIONSVERK

Graal no 210
Attribuerad till Fritz Blomqvist.
Orrefors arkiv säger B för formen, Knut Bergqvist.
Kommentar: Formen Jugendstil, B är fullt rimligt, trots avsaknad av stora utsvävningar.

Graal no 294
Attribuerad till Simon Gate.
Orrefors arkiv säger B för formen, Knut Bergqvist.
Kommentar: Utsvävningar av glasblåsarglädje i benpartiet. B verkar rimligt.

Graal no 372
Attribuerad till Simon Gate.
Orrefors arkiv säger B för formen, Knut Bergqvist.
Kommentar: En bägare i Jugendstil som jag tycker är en form, typisk för Bergqvist vid den här tiden. Uttryck av glasblåsarglädje i handtagets nederdel. B verkar mycket rimligt.

Graal no 229
Attribuerad till Simon Gate.
Orrefors arkiv saknar uppgift om no 229.
Kommentar: Nederdel av kupa samt övergången till foten har veckade påklipp som återfinns på andra glas formgivna av Bergqvist, och mera tyder på otyglad hantverksskicklighet än en skolad konstnärs form. B i samarbete med G verkar inte orimligt.

Graal no 332
Attribuerad till Simon Gate.
Orrefors arkiv säger B+G, Bergqvist och Gate i samarbete för formen.
Bild saknas i länken.

Graal no 748
Attribuerad till Simon Gate.
Orrefors arkiv säger B för formen, Knut Bergqvist.
Kommentar: En bägare med rikligt bearbetat handtag som för tankarna till Knut Bergqvists formgivning. B verkar mycket rimligt.

Graal no 464
Attribuerad till Simon Gate.
Orrefors arkiv saknar formgivaruppgift om denna graal.
Kommentar: Sirligt utformade hänklar och rikt dekorerad bottenkant. En odaterad skiss av en i princip identiskt formad vas finns bevarad efter Knut Bergqvist (även den omvikta överkanten som finns på graal no 464, se delförstoring 3 och 4 i länken, återfinns på Bergqvists skiss, dock saknas den veckade dekorationen i nederkanten vilken säkerligen kan vara tillagd av mäster Knut vid tillverkningen i hyttstolen). Glasen på denna skiss och några till, skiljer sig formmässigt från de daterade ritningar och skisser av Bergqvist från Lindefors glasbruk 1929-31, som också finns bevarade. Formerna för tankarna mera till 1910-tal än 1930. De är troligen från hans tidiga Orrefors-år. B verkar mycket rimligt i detta fall.

Glas från skiss, bevarad efter
Knut Bergqvist.

Graal no 464 från 1917.

Knut Bergqvists skiss av glas där
formen för graal no 464 från 1917
återfinns i närmast exakt utförande.
Formerna här påminner starkt om andra
former för tidiga graalglas från
Orrefors, både i grundformer och
sirligt utformade detaljer.

BO KNUTSSON

Graal no 221
Attribuerad till Simon Gate.
Orrefors arkiv säger B för formen, Knut Bergqvist.
Kommentar: Grundformen på foten samt de utbuktande "kuggarna" återfinns även på foten av den graalpokal som Knut Bergqvist skänkte till Sveriges Glasmuséum i Växjö 1935, och som återbildas på omslaget till boken med Eklund/Wittings artiklar, och som i sin signering förtäljer: "Orrefors i dec 1916, modell och arbete av Knut Bergqvist, mönstret av Fritz Blomqvist. Utfört i den sk. graaltekniken uppfunnen av Knut Bergqvist." De utbuktande kuggarna återfinns även på två av glasen på Bergqvists skiss ovan, i övergången till glasens fot. Allt pekar mot B (Bergqvist) för formen i detta fall.

Till vänster foten av graalpokalen på Sveriges Glasmuséum, formgiven av Knut Bergqvist, dec 1916. Till höger foten av vasen graal no 221 från 1917, som enligt Orrefors arkiv även den är formgiven av Knut Bergqvist, men som Bo Knutson attribuerar till Simon Gate.

________________

Det vore önskvärt om den som ev. har andra uppgifter än mina, om de här graalglasen, kan delge dom. Om möjligt i kommentarsfältet då jag tror att en offentlig diskussion vore mycket välgörande.  Även de auktions- och antikfirmor som gjort attribueringarna är välkomna att säga sitt om mitt resonemang och de uppgifter jag presenterar, samt att ev motivera sina attribueringar.

Nils Bergqvist, i januari 2014.

Tillägg gällande Eklund/Wittings artiklar, 2014 01 06:

Även uppgiften som Agnes Hellner lämnar (återgiven i  boken Kärlek till Glas) angående Fritz Blomqvists anställning vid Orrefors, saknas av någon anledning i Eklund/Wittings artiklar. Man citerar visserligen Hellner, men utelämnar fortsättningen: "När månaden gått avreste herr Blomqvist till excersisplatsen. Han erbjöd sig att därifrån leverera ritningar till glas, men man avstod från detta anbud."


Även den uppgiften stämmer väl med de uppgifter om Blomqvists anställningstid, som disponet Ahlin lämnat, att han var anställd en månad 1915 för att överföra  mönster till Galléglas, samt vardera en månad 1916 och 1917 för att överföra mönster till graalglas. Som det verkar av Agnes Hellner var alltså Blomqvist vid denna tid på något sätt engarad inom militären, som rekryt, värnpliktig soldat eller annat. Sverige hade vid denna tid tid under första världskriget infört allmän värnplikt och Blomqvist var sommaren 1915, 21 år gammal och hade precis avslutat sina studier vid Konstindustriskolan. Det är därför rimligt att tro, att hans anställningstid (en månad vardera under de tre åren) mycket väl kan ha infallit i samband med ledighet från hans värnpliktstjänstgöring eller annan utbildning inom militären?

Vidare uppger Eklund/Witting en uppgift som lätt kan tolkas felaktigt om den tas ur sitt ssammanhang. På sidan 64 i den tryckta boken av sina artiklar skriver man: "I Ricke & Gronerts GLAS IN SCHWEDEN 1915-60 anges mästerblåsaren Knut Bergqvist som ensam formgivare (Entwerfer) i 3 fall och som formgivare tillsammans med Simon Gate i 2 fall."
Deras uppgift får Bergqvist att framstå som tämligen ringa, om man inte ser den i sitt sammanhang där det är ett antal specifika graalglas som man studerat utifrån auktionskataloger samt i litteraturen förekommande, och där det finns bilder på själva bottensigneringen. Den rätta uppgiften från Ricke Gronerts GLAS IN SCHWEDEN är annars att man i sina återgivna arkivlistor från Orrefors uppger Bergqvist som ensam formgivare till hela 151 st graalglas under de första åren. Ytterligare 74 st är formgivna av Gate och Bergqvist tillsammans enligt Ricke Gronert och 8 st är formgivna av Bergqvist och Hald i samarbete. Alltså hela 233 st med Bergqvists B!
Detta har man uppenbarligen inte tagit med i studierna av de aktuella glasen, utan enbart jämfört med de glas man i boken uppger signeringen för, vad jag kan se enbart de som finns på bild i boken. Därför kommer man fram till enbart 3 glas av Bergqvist själv och 2 i samarbete med Gate enligt Ricke/Gronert. Av de graalglas som återfinns på bild i GLAS IN SCHWEDEN så uppger Ricke/Gronert (bredvid bilderna) att Knut Bergqvist är formgivare för 5 st (utöver hans pokal från Sveriges Glasmuséum som också avbildas). Ett på bild avbildat graalglas i boken uppges också ha Bergqvist och Gate gemensamt som formgivare, samt även 4 st antingen Bergqvist eller Gate. Dessa fakta ger en helt annan bild av Knut Bergqvists roll för formgivarskapet än den man får om man läser Eklund/Wittings artiklar, vilka jag tycker utelämnar en hel del uppgifter som talar mot deras teorier, och som även i sin helhet på ett lite missvisande sätt undervärderar Knut Bergqvist.