GB 42/MYTBILDNINGEN KRING ORREFORS - DEL 4.

Myten lever vidare...

Skärmklipp ur Antikrundan 16/1 2014.

Som ni själva kan se lever myten om att Simon Gate experimenterade fram det första graalglaset tillsammans med Knut Bergqvist vidare. Tyvärr basunerades detta ut inför hela svenska folket i kvällens Antikrundan, via texten som visades i samband med det fina slottsglaset. Vad ska man säga? Man slutar aldrig att förvånas. Men programmet som helhet var bra, och att man också framförde att det var Knut Bergqvist som blåst glaset, var också bra. Jag tror ingen har kunnat göra såna här fantastiska slottsglas efter honom. För den som läser enbart denna del, kan det vara bra att informera sig om bakgrunden i del 1, 2 och 3 av dessa bloggposter gällande Orrefors. Rekommenderad läsning är också "Kärlek till glas - Agnes Hellners samling av Orrefors glas" under kapitlet "Till graalglaset fick jag idén..." (en återgivning av Knut Bergqvists nedtecknade berättelse). Även Orrefors jubiléumsbok "Etthundra år av svensk glaskonst" samt Ricke/Gronerts "Glas in Schweden 1915-60 är bra informationskällor i ämnet.

Även i Antikmagasinet som följde i Kunskapskanalen (och som också var väldigt intressant och givande) fanns en del faktafel och tveksamheter. Bo Knutsson sa där (en ren felsägning) att det var min namne och min fars kusin Nisse Bergqvist, som var med om att ta fram arielglasen. Han menade säkerligen Nisses far och Knuts bror Gustav Bergqvist, vilken var den som blåste och drev arielglas vid slutet av 1930-talet tillsammans med konstnärerna Hald, Lindstrand och Öhrström. Graal no 221 visades också i Antikmagasinet, men hade nu bytt formgivare från Gate till Hald, också det en trolig felsägning från Knutsson eftersom han på sin hemsida uppger Gate. Jag vill inte klandra någon, att säga fel när man sitter i en treveinspelning är förlåtligt. Men som jag skrev i del 2 av de här "Orreforsmyterna", så är graal no 221 med stor sannolikhet formgiven av Knut Bergqvist själv. Inte Gate och absolut inte Hald (då han troligen inte kommit till Orrefors när graal no 221 tillverkades). Orrefors arkiv uppger Knut Bergqvist för graal no 221, och även fotens likhet med foten på Knuts graalkpokal på Glasmuséet i Växjö, talar starkt för att det förhåller sig så.

Även de första Triton-vaserna 1916-20 (en modell visades också i Antikmagasinet) är signerade med Knut Bergqvists signatur KB, tillsammans med Gates SG. Detta trots att det är i huvudsak sliparbetade vaser och att hyttarbetet inte är speciellt komplicerat vad jag kan se. Vad säger detta om Knut Bergqvists betydelse för formgivningen i sammanhanget?

Vidare pratades det om centrifugeringstekniken och att den uppfanns på Orrefors. Något som glaskännare i Skruv nog inte håller med om. Mera om detta i en kommande blogpost. Annars var väl de båda programmen i stort  ganska informativa.