Modell nummer B679 - Gunnar Nylund för Strömbergshyttan 1955-56. 260mm hög. En högintressant modell som ställer frågetecken. Detta för likheten med modell B 894 och B899, lanserade kring 1958-59, ca 2 år efter att samarbetet med Nylund avbröts.
Vi känner till att Nylund 1967 ställde krav på Strömbergshyttan för utebliven provision av försålt sortiment åren 1957-66. Kontraktet som upphörde årsskiftet 1956-57 gav Nylund rätt till provison ytterligare 10 år, vilket också hade utbetalats varje år. Men Nylund menade, efter genomgång av sortimentet, att han var berättigad till större provision då Strömbergshyttan använt hans modeller och förnyat/förändrat dom. Kan denna B679 vara en av dom? Likheten med B894 och B899 finns där, bara tjockleken på väggarna skiljer (men jag har själv en ganska tunnväggig B894). Man gjorde även bottnen tjockare än väggarna i en del av produktionen av B894 vad jag kunnat se. B899 har samma höjd 260mm som denna B679, medan B894 har största storlek 250mm. Den högre B894 verkar dock smalare än B679, de minsta storlekarna samt miniatyren av B894 är däremot snarlika i proportionerna. B899 är också mera lik B679 i proportionerna, dock inte exakt.
När B 894 lanserades kring 1958-59 hade Nylunds engagemang som formgivare för S-hyttan alltså avbrutits, och återupptogs som det ser ut inte förrän 1967, då på frilans. Jag finner det inte för otroligt att B894 var en av de modeller som Nylund åsyftade när han ställde krav på mera provision för åren 1957-66. Modell B679 är alltså grunddesignen av Gunnar Nylund som senare kan ha förändrats/förnyats till B894 och B899 av Asta Strömberg?
I kontrakten som Nylund hade 1955-56, där han i princip var mer eller mindre anställd, statuerades att Strömbergshyttan fick oinskränkt rätt att använda hans ritade alster, helt eller delvis. Man fick även rätt att göra förändringar av modellerna av produktionstekniska skäl, efter kontraktstiden även utan sådana skäl. Dock skulle detta godkännas av Gunnar Nylund AB, antingen av honom själv eller representant för firman. Att göra modellförändringar var alltså ingen omöjlighet enligt kontraktet. Vad som inte står där är dock hur det skulle regleras vad gäller provisionen för de förändrade modellerna. En miss kan man tycka? Tvisten som uppstod gällde säkert både detta och frågan huruvida man fått godkännade av Nylund eller ej, eller om man över huvud taget behövde det? Strömbergshyttan hävdade å sin sida att det inte var fråga om modellförändringar, utan nya modeller medan Nylund hävdade motsatsen. Om denna modell av Nylund B679 var uppe till diskussion, så tycker jag nog själv att endast de mindre storlekarna av B894 kan anses ha samma grundform, men med tjockare väggar och botten. Den större B894 samt B899 har inte riktigt samma grundform.
En annan modell som jag själv tror kan vara designad av Asta Strömberg och som möjligen har utgångspunkten i en modell av Gunnar Nylund, är B936 från 1959-60. Nylunds Hajtandsvas B845 (lanserad 1957-58) kan då ha varit grunden. Iofs skulle B845 kunna vara en egen hajtandsmodell av Asta Strömberg, vem vet? Den har ju ett skilt utseende mot Nylunds höga hajtand B750 som lanserades 1956-57. Gör man toppen rak istället för böjd med spets är i alla fall B845 och B936 snarlika i proportionerna. Men hur det ligger till med upphovsmannaskapet får vi nog inga helt säkra svar på, utan kan bara spekulera i. Klart är ändå att denna grunddesign med hajtandsform helt kan tillskrivas Nylund, oavsett vem som tagit fram efterkommande modellers storlekar och varierande proportioner. Vad jag misstänker starkt, och alltid haft en känsla av, är att modell B 936 med rak topp ändå kan tillskrivas Asta Strömberg.
Det verkar mindre troligt att Nylund skulle ritat något nytt för Strömbergshyttan mellan 1957 och 1966. Detta inte bara på grundval av att ritningar och kontrakt från de åren saknas, och att S-hyttans advokat i en kommentar 1967 skrivit att Nylund inte arbetade för bruket efter 1956, utan även för att uppgörelsen som träffades 1967 ser ut som den gör. Om det funnits något annat kontrakterat samarbete mellan Nylund och Strömbergshyttan åren 1957-1966, borde rimligvis överenskommelsen varit annorlunda utformad. Den sista paragrafen i överenskommelsen från den 13. nov 1967 avslutas enligt följande: "Uppgörelsen är i och med undertecknandet att betrakta som slutgiltig, varför ingendera parten kan ställa ytterligare upphovsrättsliga krav på grundval av det den 20 december 1955 dagtecknade avtalet."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar