Jag har tidigare visat en vas ur Chimaro-serien. Här kommer ytterligare fem modeller ur den serien, skapad av Gunnar Nylund under hans tid vid Strömbergshyttan på 1950-talet. Mellan 1952/53 - 1956 engagerades han som konstnärlig ledare för bruket. Uppgiften var att skapa ett helt nytt sortiment efter Gerda Strömberg, som varit formgivare för Strömbergshyttan sedan nystarten 1933, då hon och maken Edward Strömberg tog över driften efter Axel Träff, Knut Bergqvist och Eugen Bergqvist. Dessa tre hade startat upp dåvarande Lindefors 1928 (som Strömbergshyttan hette från början) och genomfört en omfattande renovering av de förfallna fabrikslokalerna. Det mesta glaset på Lindeforstiden efter 1928 var traditionellt, slipat bruksglas som gick till Mjölby Kristallsliperi (vilket ägdes sedan tidigare av Axel Träff) och sedan exporterades till Australien. En gång i veckan kördes råglaset från Lindefors till Mjölby med lastbil. Men man slipade även en del glas på plats i Lindefors. Knut Bergqvist formgav också en del modeller, bl.a skålar och vaser i violett, gyllengult och grönt glas under Lindeforstiden.
När Lindefors togs över av Strömbergs 1933 var det Gerda Strömberg som snabbt ritade en mängd nya modeller. Vid slutet av 1940-talet blev även svärdottern Asta Strömberg delaktig i formgivningen och hon ritade faktiskt en del glas redan innan Gunnar Nylund engagerades, som det ser ut av sparade dokument. Men bruket behövde ytterligare förnyelse i början av 1950-talet, varför arkitekten och keramikern Gunnar Nylund kontrakterades. Nylund införde moderna linjer med mera assymetri och färger. Under de första åren 1952/53 - 1956 ser det ut som han ritade i princip allt som Strömbergshyttan tog fram. Han kom under den tiden att radikalt förändra brukets stil gentemot den tidigare. Efter 1956 upphörde det kontrakterade samarbetet med Gunnar Nylund och övergick till frilanssamarbete, när det fanns behov av det. Det finns ritningar bevarade efter Nylund daterade mellan åren 1967 till 1972. Hur samarbetet såg ut mellan åren 1957-66 är dock svårare att säga bestämt. Men som det verkar hade man ett överflöd av modeller efter Nylund, och en del fick vänta på lansering till åren efter det kontrakterade samarbetet upphörde 1956/57, som jag kan bedöma det.
Chimaro-serien kom under hans första tid vid mitten av 1950-talet. Glasen är relativt tunna och har ett opakt svagt blåvitt underfång som delas med en mörkare brunviolett sida. De är helt hyttarbetade med driven kant och mynning. Ett frihandsarbete som kräver precision och skicklighet av mästaren som utför arbetet. Det finns en skiss bevarad med ett antal Chimaro-modeller av skålar och vaser i olika storlekar och former. Enligt vad min bror och min far berättat så kom idén till de här glasen en morgon då Gunnar Nylund stod och studerade mönstret i toalettstolen efter att han pinkat. Han ritade snabbt ner det han såg och sprang sedan till hyttan med skisserna och tog fram några nya glas i samarbete med mästarna där. Om det är en uppdiktad skröna eller om det ligger någon sanning i det hela får var och en bedöma. Min far, hyttmästaren och arbetsledaren som arbetade intimt med Nylund, var ju en skrönornas mästare när det gäller berättande, det ska inte förnekas. Men historien om hur Chimaro-serien kom till är ändå förstahandsinformation.
 |
| Två vaser i Chimaro-serien, 23,5 resp 28,5 cm höga. |
 |
| Vas, skål och vas. 10x7cm, 9,5x12cm och 7x6cm. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar