Jag har äntligen fått chansen att ta en titt i Orrefors egna arkiv och då studerat Wollmans skissbok över de första graalglasen 1916 - 1921. En mycket intressant inblick måste man säga, som ytterligare styrker Knut Bergqvists starka roll i formgivningen av graalglasen de första åren, och kullkastar auktionshusens med fleras envisa fasthållande vid att Knut Bergqvist "bara" stod för det praktiska arbetet vid hyttstolen. T.ex kan nämnas att Gates och Halds signaturer G och H börjar dominera helt kring 1918-19 under skisserna i arkivet, då händer det något med formgivningen av graalglasen. Virtuositéten (kalla det glasblåsarglädjen) som Bergqvist i början tillförde börjar försvinna, och renheten/stramheten i formen kommer fram. Med Knuts utvecklade metod att lägga färgerna direkt intill varandra i graalämnet (istället för som till en början, med klarglas emellan) får konstnärerna dessutom full frihet att komponera som de vill, både till form och dekor. Som jag själv ser det så når det tunnväggiga graalglaset sin konstnärliga fulländning under dessa år kring 1919-20 och några år framåt. Speciellt Hald verkar, som jag kan se, då komma med en mera modernistisk design med djärva mönsterdekorer där graaltekniken utnyttjas på sitt allra bästa sätt.
Vad gäller de första åren 1916-18 så verkar Knut Bergqvist däremot ha haft stor del i formgivningen. Man ser det i formerna med stor virtuositét i detaljer och i rikliga påklipp med flätade former och "krusiduller". Det rimmar dåligt med en skolad konstnär som Gate. Men inte bara där Bergqvists B, utan även Gates ensamma G finns under skisserna, så kan man ofta se att denna virtuositét i hantverket finns, vilket även det tyder på Bergqvists delaktighet (eller åtminstone påverkan) i graalarna tillskrivna Gate från no 225 1917 och framåt. Jag har också följdriktigt hittat formgivaruppgiften ett ensamt B (Bergqvist) på 173 st av graalglasen mellan 1916-1921 i Wollmans skissbok. På 78 av de avteckade graalarna dessa år finns uppgiften B och G tillsammans (flera av dessa G verkar vara tillförda i efterhand av Hald, troligen då 1948, som de andra anteckningarna han tillfört). Högsta nummer med ett ensamt B dessa första år är graal no 836 från 1919. Enligt Halds anteckningar tillförda 1948 kan man också utläsa i början av boken: "Stundom B - G. Då har B. gjort ämnet och G. utformat graalglaset tills. med Knut Bergqvist". Detta kan väl inte annat än ses som ytterligare en övertygande faktauppgift för att den teori som framförs i boken "Det tidiga graalglaset - Texter kring kunskapsluckor och forskningsbehov" av Harald Eklund och Maja Witting, utgiven av Kulturparken Småland 2012, om att B i Wollmans bok skulle kunna stå för Fritz Blomqvist, endast är en luddig teori?
Jag förstår att man framlägger dessa teorier om Blomqvists medverkan i formgivningen av graalglas, man har säkert sina skäl för det. Inte minst då Hald 1948 (i Wollmans skissbok) även tillfört anteckningen om vad B, G och H står för. Där har han skrivit vid B: "(Frits ? Blomqvist) eller troligare Knut Bergkvist". Men att B omöjligen kan stå för Fritz Blomqvist säger sig självt, som jag även i mina tidigare poster om mytbildningen kring Orrefors lagt fram fakta för. Farfar Knut hade ju mig veterligen varken skriftligt eller muntligt berättat om att han samarbetat med några andra konstnärer än fru Jancke Björk, Simon Gate och Edward Hald under de tidiga Orreforsåren. Och om all denna produktion med B i boken (hela 251 st om jag räknade rätt igår) skulle stå för Fritz Blomqvists medverkan i formgivningen, borde väl Knut rimligtvis ha nämnt det för någon, eller skrivit det i sin berättelse om graalglaset? Dessutom borde ju alla dessa som i arkivet har ett B under skissen, varit bottensignerade med Fritz Blomqvists initialer FB. Men jag har personligen bara sett några enstaka av dom som är det, alla har däremot försetts med Knut Bergqvists KB. I de fallen de är märkta med FB har man mycket troligt använt de mönster han tecknade (ofta från andra förebilder enligt uppgifter) under sina korta anställningsperioder på Orrefors som finns dokumenterade somrarna 1915, 1916 och 1917. Något annat finns det väldigt lite som tyder på.
Jag gick även som hastigast igenom om det fanns några avbildade graalglas i Wollmans skissbok som liknade de som finns bland Knut Bergqvists egna skisser som han efterlämnat. Jag har ju tidigare hittat ett som vid försäljning auktionerades ut som en graal av Gate men som Knut hade en i princip identisk skiss av. Den graalen saknade formgivaruppgifter i arkiven. Nu hittade jag en graal till (fler kan dock finnas och det får jag kolla nästa gång jag besöker arkivet). Det gäller graal no 461 från 1917. Den verkar stämma ganska bra med Knuts egna skiss och även formgivaruppgiften B som Wollman skrivit dit är ju den rätta. Så här är det ännu mera glasklart som jag ser det.
 |
| Knut Bergqvists skiss till vänster. Skissen i Orreforsarkivet till höger. |
Tyvärr tror jag ändå historielösheten och mytbildningen kommer fortsätta även detta graalglasets hundrade jubiléumsår. Vi får se vad som kommer att stå i rubrikerna när graalar från den här tiden auktioneras ut och bjuds ut till försäljning framöver. Jag har inga stora förhoppningar om att det kommer ändras, men man vet ju aldrig?
Nils Bergqvist 2016 08 20/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar