GB 29/Mera glas från 1950-talet av Gunnar Nylund för Strömbergshyttan.

Vas och skål på klack med lime-grön kupa.
1950-talet, okända modellnummer.

De här modellerna på klack av Gunnar Nylund har en snygg, lime-grön underfångsfärg i kupan. Även den ihåliga klacken är blåst med underfång, här är det mörkt vinrött under klarglaset. Kuporna har driven kant medan klacken slipats av för att bli absolut plan. Vasen är 21 cm hög medan skålen är 13 cm.

Tre modeller av vaser med vinrött/ametist X66 underfång.
Ca 1956-57. B729 - 160 mm, B799 - 240 mm och B798 320 mm.

B729 med underfånget ända upp i mynningen.
B799 med klarglas i mynningen. Annars samma form.
Möjligtvis något vidare mynning på B799.

B798. Underfånget slutar en bit nedanför mynningen.

B929, här i 230mm längd
och med underfångsfärg X58.

Gunnar Nylunds 1950-talsdesign är djärv och sticker ut i jämförelse med Gerda Strömbergs klassiska 1930-och 40-talsformer. Asta Strömbergs tidigt designade glas, kring 1950 och före 1952-53 då Nylund engagerades, har också det de mera klassiska Strömberg-dragen. Men även en del tidiga Nylund-alster ansluter till Strömbergshyttans klassiska former. Gunnar Nylund är dock  modern i sitt formspråk och kommer ganska snart att förnya och påverka Strömbergshyttans glasformgivning på ett radikalt sätt.

Glaset med färgade underfång (i Italien benämnt sommerso, "inneslutet") blir populärt även i Sverige på 1950-talet och flera designers ansluter till trenden, däribland Gunnar Nylund. Personligen tycker jag att Nylunds glas med färgade underfång tillhör de bättre, med sina snygga, harmoniska och delvis originella former samt väl balanserade färger. Flera andra bruk tycker jag tar i för kraftigt med färgskalan, men Strömbergshyttan under Nylund lyckas få fram en del vackert dämpade och lågmälda underfångsfärger som passar hans former bra.

Även åren då Nylund verkar ha varit inaktiv på bruket(1957-66) bär en stark prägel av hans egna design och former som kommit fram med inspiration av hans nytänkande 1950-talsglas. Som det verkar levde Strömbergshyttan gott på de modeller som kom fram under Nylunds första period vid bruket 1952-56, och på inspiration av hans glas. Man hade nog också en hel del alster av honom som låg och väntade och inte lanserades förrän en tid efter 1957. Under 1960-talet kom det sedan fram förhållandvis lite nya modeller vid Strömbergshyttan, och det tror jag berodde på att man kunde leva ganska gott på det som designats under 1950-talet. Kring 1970 verkar återigen aktivitéten på formgivningen ha ökat och även Nylund kom med en hel del nytt från 1967 och en bit in på 1970-talet, fast nu på frilansande basis.