lördag 29 juni 2013

GB23/Mera att fundera på om Nylund och Strömbergshyttan?


                                                                 


Ytterligare en modell i raden av Gunnar Nylund från 1950-talet, och som det visat sig skulle få senare efterföljare. B 818 lanserad ca 1957-58 av modellnumret att döma. Alltså bara något år (eller max två) efter att samarbetet med Nylund avbröts vid årsskiftet 1956/57. Den tillverkades i minst två storlekar då, 245mm och 185mm. Normalt lanserades modellerna något år efter de ritades, så B818 får man väl förmoda kom till på papperet under 1956. Därefter (mellan 1957- 1966) ritade Nylund inget åt Strömbergshyttan vad man kan se av de dokument som finns bevarade. Sedan, från 1967 och några år in på 1970-talet, ritade Nylund åter glas för Strömbergshyttan.
 




Precis som B679 i föregående inlägg, ställer denna modell frågetecken. Anledningen är densamma. Modellen har fått efterföljare med snarlikt utseende, lanserade senare och med nya modellnummer. Vi kan först ta B831 som kom nästan samtidigt som denna. Den har i proportionerna en längre hals och är dessutom försedd med ett (troligen invälsat) mönster i underfång. Som jag ser det måste även den modellen vara av Gunnar Nylunds design. Men det finns även andra samtida modeller med annan form men med samma invälsade underfångsmönster, B829 B847 och B876. Även dessas tror jag vi helt kan hänföra till Gunnar Nylund och ritade under 1956.

Sen kommer vi till den efterföljare som ställer större frågetecken, B930. Den är lanserad betydligt senare, av modellnumret att döma minst 3-4 år efter att kontraktet med Nylund gick ut, och har i sin miniatyrupplaga i 1972 års katalog samma proportionerliga utseende som B831. Dock utan det invälsade mönstret i underfånget. Men i katalogen från 1962 har B930 ett lite annat formmässigt utseende, med betydligt kortare mynning och en längre luftkropp. Jämför jag miniatyren av B930 från 1972 med den vanliga B930 som visas 1962, så vill jag personligen inte säga att dom ens är samma modell utan har ett ganska klart skiljande formmässigt utseende. Den modell som 1972 kallas för miniatyr av B930 skulle jag istället vilja ha till en miniatyr av modell B831, utan det invälsade underfångsmönstret. Någon miniatyr av B930, som den ser ut i 1962 års katalog, tycker jag inte det är fråga om.

Personligen vill jag ha det till att B831 är en vidareutvecklad B818, och även den en Nylund-design. B930 tror jag sedan är en av de modeller som Gunnar Nylund menade är en grunddesign av honom och som han inte fått sin avtalade provision för enligt kontraktet för år 1956, där det statuerades att han skulle få provision av försäljningen under 10 år efter att hans kontrakt slutade gälla. Varför utseendet skiljer mellan den B930 som visas 1962 och miniatyren av B930 från 1972 kan jag inte svara säkert på? Inte heller vem som ritat B930 som den ser ut 1962? Men jag har mina (som jag vill säga) välgrundade aningar. De faller väl in i den historia och det mönster som växt fram ur det material som jag funnit i dokumentationen som min far "räddade" när det skulle slängas vid nedläggningen av Strömbergshyttan 1979.





För min del tror jag att det förhåller sig så att Asta Strömberg kring 1959-60 faktiskt ritade B930 som den ser ut i katalogen från 1962, inspirerad av Nylunds grunddesign från 1956-57 men med förkortad mynning och förlängd luftkropp. Och där finns flera modeller i samma nummerintervall som också skulle kunna vara ritade av Asta Strömberg, B925 B926 B927 B929 B936 B937 B938 och B939, men som slentrianmässigt attribuerats till Gunnar Nylund för sitt formspråk, utan några som helst andra fakta än just formspråket. Dock pekar tiden de lanserats (ca 1960) mera för Asta Strömberg som upphovsman (med inspiration från Gunnar Nylund). Nylund hade då heller inte ritat glas för Strömbergshyttan på 4 år, enligt vad man kan tolka ut av dokumenten som finns sparade och som jag redovisat i föregående blog-poster.

Inget jag nu känner till motsäger heller att det faktiskt förhåller sig så, att det ändå är Asta Strömberg som står bakom modellerna från den här tidsperioden och att en del är inspirerade av tidigare Nylund-modeller. B927 har ju en liknande grundform som Nylunds B722 (möjligen B711) från 1956/57. Även B937 och B939 har ju grundformer som vi sett i ritningsmaterialet efter Nylund och i hans hajtandsvaser. B929 är sedan en ytterligare vidareutveckling från B930 med ännu kortare mynning och ännu längre luftkropp. Jag tror att dessa modeller bara är exempel i raden av designer som det uppkom tvist om 1967, då Nylunds kontrakterade provision löpte ut. B936 och B938 däremot är som jag ser det vidareutvecklingar av Asta Strömbergs egna B895, Sputnik. B925 och B926 misstänker jag också är Asta Strömbergs i princip helt egna former, som Nylund inte hade anspråk på vid tvisten 1967. Men det får jag försöka undersöka vidare. I detta nummerintervall kring B900 och strax därefter har även flera andra vasmodeller en design som jag personligen mera vill hänföra till Asta Strömberg än Nylund.

Varför miniatyren B930 i katalogen från 1972 mera ser ut som Nylunds B831 (här utan underfångsmönstret) än som den ursprungliga B930, tror jag kan ha att göra med att vid den tiden var det fritt för Strömbergshyttan att göra vad man ville. I uppgörelsen från 1967 statueras nämligen att ingendera parten efter undertecknandet kan ställa några ytterligare krav på motparten. Den är där att betrakta som slutgiltig för det glas som Nylund dittills stod bakom. Och då Nylunds namnteckning finns både på denna uppgörelse och på den från 1955 och 1956, där det statueras att Strömbergshyttan fritt får använda de modeller han ritat för bruket, så var det helt i sin ordning att göra miniatyren av B930 mera lik grundformen som finns i både B818 och B831. Kanske tyckte man det passade bättre med den formen ihop med de andra två miniatyrerna B894 och B937?

Har auktionsfirmor, diverse glassajter, konsthistoriker m.fl andra (däribland jag själv fram till nu) möjligen dragit lite förhastade slutsatser angående formgivningen av en del modeller glas från Strömbergshyttan? Har vi sett det allt för enkelspårigt utgående från formspråket, och utifrån det dragit slutsatser rent slentrianmässigt att det är Nylund som helt står bakom? Har vi kanske också sett lika slentrianmässigt på modeller som mera pekar mot Asta Strömbergs som designer, och inte förstått att det istället är Nylund som utgått från äldre modeller och sedan lagt till sina egna idéer? Jag tror faktiskt det. Det finns anledning att tro, vi måste omvärdera en hel del av det vi tidigare trott om Strömbergshyttans glas.

lördag 22 juni 2013

GB22/B 679 - En intressant modell av Gunnar Nylund.



                              


Modell nummer B679 - Gunnar Nylund för Strömbergshyttan 1955-56. 260mm hög. En högintressant modell som ställer frågetecken. Detta för likheten med modell B 894 och B899, lanserade kring 1958-59, ca 2 år efter att samarbetet med Nylund avbröts.

Vi känner till att Nylund 1967 ställde krav på Strömbergshyttan för utebliven provision av försålt sortiment åren 1957-66. Kontraktet som upphörde årsskiftet 1956-57 gav Nylund rätt till provison ytterligare 10 år, vilket också hade utbetalats varje år. Men Nylund menade, efter genomgång av sortimentet, att han var berättigad till större provision då Strömbergshyttan använt hans modeller och förnyat/förändrat dom. Kan denna B679 vara en av dom? Likheten med B894 och B899 finns där, bara tjockleken på väggarna skiljer (men jag har själv en ganska tunnväggig B894). Man gjorde även bottnen tjockare än väggarna i en del av produktionen av B894 vad jag kunnat se. B899 har samma höjd 260mm som denna B679, medan B894 har största storlek 250mm. Den högre B894 verkar dock smalare än B679, de minsta storlekarna samt miniatyren av B894 är däremot snarlika i proportionerna. B899 är också mera lik B679 i proportionerna, dock inte exakt.

När B 894 lanserades kring 1958-59 hade Nylunds engagemang som formgivare för S-hyttan alltså avbrutits, och återupptogs som det ser ut inte förrän 1967, då på frilans. Jag finner det inte för otroligt att B894 var en av de modeller som Nylund åsyftade när han ställde krav på mera provision för åren 1957-66. Modell B679 är alltså grunddesignen av Gunnar Nylund som senare kan ha förändrats/förnyats till B894 och B899 av Asta Strömberg?

I kontrakten som Nylund hade 1955-56, där han i princip var mer eller mindre anställd, statuerades att Strömbergshyttan fick oinskränkt rätt att använda hans ritade alster, helt eller delvis. Man fick även rätt att göra förändringar av modellerna av produktionstekniska skäl, efter kontraktstiden även utan sådana skäl. Dock skulle detta godkännas av Gunnar Nylund AB, antingen av honom själv eller representant för firman. Att göra modellförändringar var alltså ingen omöjlighet enligt kontraktet. Vad som inte står där är dock hur det skulle regleras vad gäller provisionen för de förändrade modellerna. En miss kan man tycka? Tvisten som uppstod gällde säkert både detta och frågan huruvida man fått godkännade av Nylund eller ej, eller om man över huvud taget behövde det? Strömbergshyttan hävdade å sin sida att det inte var fråga om modellförändringar, utan nya modeller medan Nylund hävdade motsatsen. Om denna modell av Nylund B679 var uppe till diskussion, så tycker jag nog själv att endast de mindre storlekarna av B894 kan anses ha samma grundform, men med tjockare väggar och botten. Den större B894 samt B899 har inte riktigt samma grundform.

En annan modell som jag själv tror kan vara designad av Asta Strömberg och som möjligen har utgångspunkten i en modell av Gunnar Nylund, är B936 från 1959-60. Nylunds Hajtandsvas B845 (lanserad 1957-58) kan då ha varit grunden. Iofs skulle B845 kunna vara en egen hajtandsmodell av Asta Strömberg, vem vet? Den har ju ett skilt utseende mot Nylunds höga hajtand B750 som lanserades 1956-57. Gör man toppen rak istället för böjd med spets är i alla fall B845 och B936 snarlika i proportionerna. Men hur det ligger till med upphovsmannaskapet får vi nog inga helt säkra svar på, utan kan bara spekulera i. Klart är ändå att denna grunddesign med hajtandsform helt kan tillskrivas Nylund, oavsett vem som tagit fram efterkommande modellers storlekar och varierande proportioner. Vad jag misstänker starkt, och alltid haft en känsla av, är att modell B 936 med rak topp ändå kan tillskrivas Asta Strömberg.

Det verkar mindre troligt att Nylund skulle ritat något nytt för Strömbergshyttan mellan 1957 och 1966. Detta inte bara på grundval av att ritningar och kontrakt från de åren saknas, och att S-hyttans advokat i en kommentar 1967 skrivit att Nylund inte arbetade för bruket efter 1956, utan även för att uppgörelsen som träffades 1967 ser ut som den gör. Om det funnits något annat kontrakterat samarbete mellan Nylund och Strömbergshyttan åren 1957-1966, borde rimligvis överenskommelsen varit annorlunda utformad. Den sista paragrafen i överenskommelsen från den 13. nov 1967 avslutas enligt följande: "Uppgörelsen är i och med undertecknandet att betrakta som slutgiltig, varför ingendera parten kan ställa ytterligare upphovsrättsliga krav på grundval av det den 20 december 1955 dagtecknade avtalet."

fredag 21 juni 2013

GB 20/Ny modell och nya uppgifter kring Nylunds formgivarskap för Strömbergshyttan.



                                                                   


Ytterligare en modell från 1950-talet, design Gunnar Nylund för Strömbergshyttan ca 1956. Ritad under den period han var engagerad som designer för Strömbergshyttan och hade kontrakt med bruket.  Höjd 260mm.




Såvitt jag kan se av dokument som finns sparade och som jag nu i dagarna fått tid att gå igenom, varade det kontrakterade formgivarskapet mellan Gunnar Nylund och Strömbergshyttan bara till årsskiftet 1956-57, då både Nylund och Strömbergshyttan sade upp detsamma (det skulle annars förlängas automatiskt varje år). Nylund hade tidigare (enligt dokumenten) haft formgivaruppdrag från 1952, men från 1955 blev det mera intensivt och då upprättades ett ganska omfattande avtal som reglerade även bostad på bruket, ersättning för tjänsteresor samt egen bil.

Vad jag kan se i uppgifter från dokumentationen som finns bevarade, så arbetade sedan Nylund inte åt Strömbergshyttan mellan åren 1957 -66. En anteckning från S-hyttans advokat finns på ett dokument från tvistemålet som uppkom 1966-67 (då den kontrakterade provisonsersättningen på 10 år upphörde) där det står följande "Efter 1956 har GN ej arbetat på bruket". I den brevkonversation från slutet av 1956 som också finns sparad, kan man se att bruket var beredda att diskutera fortsatta uppdrag, men att Nylund bara var intresserad av konsulterande verksamhet.

Som jag personligen bedömer det så är det klart att Nylunds anställning som formgivare (om man kan kalla det så) upphörde vid årsskiftet 1956-57. Därefter har det varit på kunsulterande frilansbasis, främst då efter 1966-67. Vad man kan utläsa så hade han inga uppdrag alls för Strömbergshyttan mellan 1957-67. Bland de de ritningar som finns sparade efter Gunnar Nylund, finns heller ingenting daterat mellan åren 1957-66. Men väl fram till 1956 och sedan från 1967  fram till en bit in på 1970-talet. De fakta jag nu känner till pekar alltså på att Nylund ritade det mesta mellan ca 1952-1956 och sedan en mindre del från 1967-75. De former som kan tillskrivas honom mellan 1957-66 tror jag är ritade senast 1956. Inget jag nu har tillgång till motsäger detta. Enligt kontraktet från 1955 skulle modellerna gå att ta fram produktionsmässigt. Disponent Eric Strömberg skulle också godkänna ritningarna innan de togs i produktion och jag finner det sannolikt att många modellritningar förblev liggandes ett tag  innan de blev till färdiga produkter. Strömbergshyttan hade säkerligen ett lager av modeller att "plocka av" en lång tid efter att samarbetet med Gunnar Nylund avbröts 1956-57.

Jag finner det också ganska troligt att det var här fröet till tvisten också uppstod. Mellan 1957-66 hade man tillgång till ett stort antal modellritningar av Nylund som ibland inte gick att realisera fullt ut för att få ekonomi i tillverkningen. Smärre förändringar och modifieringar gjordes då, och eftersom man inte längre hade närmare samarbete med konstnären, såg man det inte som nödvändigt att särskilt tillfråga denne, utan man gjorde som tidigare. I kontraktet som upphörde att gälla vid årsskiftet 1956-57 fanns också en paragraf där Strömbergshyttan fick ensamrätt till Nylunds modeller (dock skulle en provision utgå under 10 år), och att man efter kontraktstiden (alltså sista dec 1956) fick rätten att göra ändringar av modellerna, inte bara av produktionstekniska skäl som under kontraktstiden utan även i övrigt om vissa vilkor uppfylldes. Nylunds ritningar fick därför bli en utgångspunkt för nya modeller, precis som med Gerda Strömbergs glas. Dock får man väl anta att vilkoren som stadgades inte uppfylldes helt, eftersom man gjorde en uppgörelse i godo med Nylund 1967.

Jag får med anledning av detta förmodligen revidera det jag skrivit om Nylunds formgivaraskap för Strömbergshyttan. Hans uppdrag som konstnärlig ledare varade då från ca 1952-56. Efter det enbart på konsultbasis och mellan 1957-66 förmodligen inga uppdrag. De glas i produktionsordningen som faller i intervallet 1957-66, och som kan tillskrivas Nylund till formen, är alltså såvitt jag kan se nu, ritade senast 1956. Men jag får undersöka detta vidare för att se om det kan styrkas med andra uppgifter.

Nils/

onsdag 19 juni 2013

GB 19/"KNOPPA" AV GUNNAR NYLUND FÖR STRÖMBERGSHYTTAN 1954.


Vasen Knoppa (B652) 160mm hög.

Det är alltid roligt när man hittar en vas som finns bland de bevarade ritningarna och skisserna efter Gunnar Nylunds tid vid Strömbergshyttan. Så är fallet med modell nummer B 652, ritad 1954.




Enligt de bevarade skisserna fanns den även i två ovala modeller och med topp som var delad i två spetsar. Den här med nummer B652 är rund och 160mm hög. Möjligen tillverkades den i mer än en storlek.



Skisserna fanns i en mapp med utgågna modeller från 1954, men i katalogen från 1954 finns inte B652 med. I den slutar modellerna för vaser vid B642. Det beror säkerligen på att de flesta modeller som ritades 1954 inte kom i produktion förrän året efter.

B652 "Knoppa" med Gunnar Nylunds skiss från 1954.

tisdag 18 juni 2013

GB 18/MERA OM GUNNAR NYLUND OCH STRÖMBERGSHYTTAN


Fristående fortsättning från föregående blogpost om Gunnar Nylund:
http://glasbloggen.blogspot.se/2013/06/gb-17-gunnar-nylund-ofortjant-anonym.html

                                                       


Ytterligare två modeller från 1950-talet av Gunnar Nylund. B745 som är 240mm hög samt B722, eller möjligen B 711, som är 145mm. Vasen var nämligen försedd med en lapp där det stod B722, men i botten är siffran 711 (dock utan B) inristad. Att jag är tveksam till modellnumret i det här fallet beror också på att katalogen från 1962 visar en B722 med delvis annan form än denna. Den saknar nämligen klack. Det skulle i så fall möjligen kunna vara en av de modeller som jag skrev att det uppkom tvistemål kring i förra posten, där Nylund menade att man gjort smärre ändringar på hans modeller, och sedan sålt dom utan att han fått avtalad royalty? Men det är bara en spekulation från min sida.



Båda vaserna har, sett från sidan, luftblåsan förskjuten åt ena hållet. Den högre B745 även med förskjuten luftblåsa sedd framifrån. Den mindre vasen B722(711) är dessutom assymetrisk i den yttre formen sedd från sidan. Assymetrin i formerna återkommer i flera av Nylunds modeller, och är ett bra kännetecken som kan användas när glas från Strömbergshyttan ska attribueras. En del ritningar med Nylunds signatur, som också visar denna assymetri i hans formgivarskap, finns bevarade.


Årtalet för designen ligger ungefär kring 1956-57. Vid denna tiden stod Gunnar Nylund i princip bakom allt av Strömbergshyttans sortiment. Från modellnummer för vaser ca B550-600 i början av 1950-talet, till modellnummer ca B850 vid slutet av 1950-talet, tror jag att Nylund var klart dominerande vad gäller formgivarskapet för Strömbergshyttan. Före det, från modellnummer för vaser ca B430 kring mitten eller slutet av 1940-talet, till modellnummer ca B550, ritade Asta Strömberg det mesta (eller kanske t.om allt), förmodligen under mentorskap av svärmodern Gerda Strömberg. Och fram till modellnummer för vaser ca B430 var det Gerda Strömberg som ritade allt. Vid slutet av 1950-talet kom åter Asta Strömberg in i formgivarskapet och kompletterade sortimentet Gunnar Nylund tagit fram.

Dessa mina slutsatser styrks bl.a genom uppgifter i dokument, i tidningsartiklar samt inskrivna signaturer för formgivarskapet av modeller i en katalog från 1954. Uppgifter från min farbror (som liksom jag själv växte upp på Strömbergshyttans glasbruk, fast lite tidigare på 1940- och 50-talen) angående Gerda och Asta Strömbergs formgivarskap, stärker också detta. Enligt honom ska t.ex Gerda Strömberg inte ha formgett speciellt mycket (eller kanske inget alls) efter maken Edward Strömbergs död 1946, då hon också flyttade från bruket till Växjö. Vilket också överensstämmer med min fars inskrivna uppgifter i katalogen från 1954.

Även utseendet på modellerna i nummerföljden, tyder på att det med stor sannolikhet förhåller sig ungefär så vad gäller formgivarskapet för olika perioder på Strömbergshyttan.


Mera Nylund-glas i nästa blogpost. 

lördag 15 juni 2013

GB 17/ GUNNAR NYLUND - OFÖRTJÄNT ANONYM SOM GLASFORMGIVARE FÖR STRÖMBERGSHYTTAN




Gunnar Nylund, 1904 - 1997.
Svensk keramisk formgivare, först skolad som arkitekt.

Bing & Gröndahl Porslinsfabrik Köpenhamn, 1925-28.

Keramikverkstaden Saxbo, 1928-31.

Konstnärlig ledare för Rörstrand, Lidköping, 1931-55.

Ca 1952-1956 kontrakterad för Strömbergshyttans glasbruk. 1955-56 mera omfattande kontrakt som konstnärlig ledare för glasbruket. 1957 - ca 1975 frilans/konsulterande för Strömbergshyttan (troligen inte engagerad 1957-66, Nylund-modeller för S-hyttan under de åren sannolikt ritade senast 1956).

Från början av 1960-talet, formgivare för Nymölle Keramiska Fabrik i Lyngby. Även frilans för Upsala-Ekeby och Rörstrand.




Askfat med gravyrdekor, ca 1955.



                   Vaser och skålar 1952 - 1954.

Gunnar Nylund är mest känd för sin keramiska formgivning, men faktum är att han mellan 1952 - ca 1975, till stor del var sysselsatt med glasformgivning för Strömbergshyttans glasbruk (reservation för åren 1957-66). Denna del av hans formgivarskap nämns ofta i förbigående. Den är av någon märklig anledning inte speciellt uppmärksammad, men inte desto mindre värd att föra fram. Till viss del kan anonymitéten som glasformgivare säkert skyllas på den tradition som fanns vid Strömbergshyttan, att inte föra fram formgivarna särskilt. Ett arv efter disponenten Edward Strömberg som menade att glastillverkning är ett lagarbete där alla är lika viktiga i tillverkningsprocessen.




 Tre vaser i färgade underfång. Modell B754 ,B735 och B736. Design ca 1956-57.


Vas ur Chimaro-serien 1950-talet.


Glaset vid Strömbergshyttan signerades inte regelmässigt före Gunnar Nylunds tid i början av 1950-talet. Fram till dess hade Gerda Strömberg varit den ledande och dominerande kraften. Och från Nylund och framåt var det mestadels modellbeteckningarna som graverades in. Undantagsvis försågs glaset med uppgifter om formgivarskapet. Det är därför ibland svårt att vara helt säker på vem som formgivit vad vid Strömbergshyttan, men jag tror ändå att vi någorlunda har fått ett hum om detta efter det som framkommit under senare tid. Tidningsartiklar samt andra uppgifter, bl.a formgivaruppgifter inskrivna i en produktkatalog från 1954 (av dåvarande hyttmästaren Sven-Erik Bergqvist), har benat ut en del av de frågetecken som tidigare funnits. Det har t.ex visat sig att Asta Strömberg (svärdotter till Gerda Strömberg) började formge glas, kanske så tidigt som vid slutet av 1940-talet, och att Gerda Strömberg med stor sannolikhet slutade formge glas ungefär samtidigt. Från 1952 kom Gunnar Nylund in i bilden och under mitten och slutet av 1950-talet var han den dominerande formgivarkraften för Strömbergshyttan. Vid den tiden hade (som jag förmodar) Asta Strömberg fullt upp med att ta hand om sina barn, men vid slutet av 1950-talet, verkar det som hon återigen blivit mera aktiv i formgivningen. Detta troligen som en följd av att Nylunds engagemang avbröts vid årsskiftet 1956-57. Strömbergshyttan hade då även rättigheterna till och möjlighet att tillverka Nylunds modeller så länge man ville, vilket man också gjorde. Flera av hans ritade alster hade förmodligen heller inte kommit i produktion 1956 och lanserades därför efterhand under de följande åren.





Hajtandsvaser 1957-58. Översta bilden modell B750, mellersta bilden B772 och B884. Nedersta bilden B773, B772 och B845 med färgade underfång.


Gunnar Nylunds glas är ganska typiskt i formgivningen, och det är ofta lätt att se vilka modeller som är av hans respektive Asta Strömbergs design. Nylund är mera organisk och assymetrisk, medan Asta Strömberg är striktare, stramare och mera ren/enkel. Något som hon också framhåller själv i tidningsintervjuer om sitt eget formgivarskap vid bruket.


 
                                     Modell B741, ca 1957.


Vaser i tre olika blå underfång från 1956-57, mittersta stripigt och med avlånga luftblåsor som dekoration i toppen. Modellnummer B736, B732 och B785.
                                                                         B783 och B 785 från ca 1957.
                                                                                              B784.



Gunnar Nylunds tid vid Strömbergshyttan var dock inte helt smärtfri. Det uppstod en tvist mellan honom och bruket 1967, då han menade att flera av de modeller han stod bakom under slutet av 1950-talet och början av 1960-talet hade förändrats, och att han därmed gått miste om royalty i och med att en för liten del av sortimentet under denna tid fallit på hans lott. Asta Strömberg förnekade dock att så skett men en uppgörelse träffades i alla fall 1967 där Nylund fick en fast ersättning av 15.000 kr, samt att han utan kostnad fick hämta ut en del av Strömbergshyttans lager av experimentglas. Dessutom fick han under 4 års tid ta ut glas från sekundaboden till ett värde av 2.500 kr per år. Efter detta skulle inga anspråk kunna göras vad gäller upphovsrätten och ersättningar enligt det avtal som upprättas mellan Nylund och Strömbergshyttan 1955. Strömbergshyttan erkände därmed att man handlat fel gentemot Nylund och gick honom till mötes i sina krav på ytterligare ersättning. Att Nylund sedan fortsatte som frilansande formgivare för Strömbergshyttan fram till mitten av 1970-talet får väl ses som att han tyckte överenskommelsen var ganska rimlig?

Anledningen till att tvisten uppstod är dock logisk som jag ser det. Asta Strömberg hade haft Gerda Strömberg som mentor när hon började formge glas vid slutet av 1940-talet, och då bl.a tagit en del av Gerdas modeller som grund till förnyelse och gett dom ett nytt och eget utseende. Detta sågs inte som plagiat eller stöld utan var ett naturligt steg i utvecklingen av brukets design. Dessutom rådde Edward Strömbergs anda vid Strömbergshyttan, dvs att glashantverk är ett lagarbete där samarbetet i produktionsprocessen är medlet för framgång. Att former då stegvis förnyas/förändras (oavsett vem som låg bakom) var inget man såg som något hinder. Men när formgivare utanför familjen Strömberg kom in i bilden fungerade denna tradition inte så bra. Då blev det genast problematiskt att göra förändringar på befintliga modeller och former, utan att det uppstod tvister om upphovsmannaskapet.



Vas med assymetrisk luftblåsa och färgat underfång. Modell B927 från ca 1959-60. Ev en grunddesign av Nylund som vidareutvecklats av Asta Strömberg?

                                                                                       B 818 omkring 1958.
Mästaren Kjell Andersson driver mynningen till modell B 818. Foto från Strömbergshyttans glasbruk ca 1958-59.

Experimentglas med blomformat mellanmönster, troligen en kula som rullats i pulver (ev glassand) och sedan formats till en blomma som applicerats på grundglaset. Förmodligen tillverkad med liknande metod som Flygsfors Coquille-glas.




Rektangulära vaser med färgat underfång. Signerade 1956 GN.




Två små, tunna skålar i färgat gult underfång. Vas med blått underfång tonat i gult. Okända modellnummer, eventuellt experimentglas.








Helslipade ljusstakar i städform, 1952-54. Modellnummer P30.

 














Hajtandsvas med gravyr. Modell B 707. Gravyrmönster C837. Ca 1956.



Gunnar Nylunds Strömbergshyttan-glas är intressant på många sätt, inte minst hans 1950-talsproduktion. Han experimenterade mycket och bröt med Gerda Strömbergs traditionella design (som iofs var nydanande och mera tidlös gentemot mycket av samtida glasformgivning) och skapade helt nya former och uttryckssätt. Medan Asta Strömberg inspirerades av och förnyade det gamla, så skapade Nylund helt nya former. De båda kompletterade varandra på ett utmärkt sätt och det skapade förutsättningar till framgång för Strömbergshyttan under 1950-och 60-talen.




                                                                     
               Vas med lavendelfärgat underfång. Okänt modellnummer. 1950-talet.
        Små experimentvaser. Signerade "GN SH 67A" resp "GN SH 392A". Förmodligen från 1950-talet.
               Mellanstor vas på pelare. Okänt modellnummer, ev ett experimentglas.



söndag 2 juni 2013

GB 16/Länkar till mina poster om glas på collectorsweekly.

Har inte bloggat här på någon månad, men däremot skriver jag en hel del om glas och visar bilder på http://www.collectorsweekly.com/
Länk till min profil där: http://www.collectorsweekly.com/user/rebessin

Om du tittar i vänsterspalten så har jag där länkar till poster sorterade efter formgivare vid Lindefors/Strömbergshyttan. Det är Knut Bergqvist, Gerda Strömberg, Asta Strömberg och Gunnar Nylund. De som saknas där är Rune Strand, Anders Solfors och Gunnar Cyrén, vilka också formgett en del glas för Strömbergshyttan. Jag har även skrivit poster om andra bruk och formgivare och dom hittar du i sammanställningen här:
http://www.collectorsweekly.com/user/rebessin/posts

Collectorsweekly fungerar ju ungefär som en bloggsida och då jag tycker den är bra upplagd och har en snygg layout så skriver jag det mesta om glas där just nu. Men kanske kommer jag att fortsätta en del även här i glasbloggen? Och då ta upp formgivare för formgivare och skriva ner lite på svenska. På cw är ju allt på engelska, men det finns ju bra översättningsmotorer på nätet, t.ex google översätt som kan användas om man behöver det.


Asta Strömberg, Strömbergshyttan
 


Gunnar Nylund, Strömbergshyttan


Knut Bergqvist, Lindefors (Strömbergshyttan)




Bengt Edenfalk, Skruf


Gunnar Ander, Lindshammar


Viktor Berndt, Flygsfors


Gerda Strömberg, Strömbergshyttan


Josef Schott, Smålandshyttan (Broakulla)



Bo Borgström, Åseda



Erik Höglund, Boda


PO Ström, Alsterfors


Bertil Vallien, Boda-Åfors